torsdag 20 januari 2011

004. Immortal Technique mfl - Peruvian Cocaine

Det finns två bilder av hiphopen. Den ena är att det bara handlar om sexistiskt, våldsglorifierande machoskryt. Den andra är motbilden - hiphopens roll som "the black man's CNN" och narrativ gatupoesi. Till skillnad från väldigt många andra verklighetsbeskrivningar ligger sanningen här i stort sett aldrig mitt emellan utan i verkligheten är hiphopen nästan alltid en av de här två sakerna.

Immortal Technique tillhör de senare. När jag började intressera mig för hiphop tillhörde han den där klicken rappare (Non Phixion, Dead Prez, Jedi Mind Tricks, Saigon mfl) som passade som handen i handsken för en flicka med söderintellektuell bakgrund och politisk medvetenhet på agendan. Hans bästa låt (och en av de 3-4 bästa hiphoplåtarna någonsin IMO) är en lysande skildring av kokainets väg från Immortal Techniques födelseland Peru till hans uppväxtland USA. Alla från kokabonden till FBI-agenten kommer till tals över ett fantastiskt beat byggt på en panflöjtssampling från filmen Scarface (naturligtvis). När man behöver försvara hiphopen (som av någon absurd anledning alltid måste försvaras till skillnad från all annan musik) så är Peruvian Cocaine ett av de absolut bästa argumenten.

7 kommentarer:

  1. Jättebra låt, en av hans bästa. Kanske hans tredje bästa rent av, men inte riktigt en femma för mig. Hade du slängt fram Dance with the devil eller You never know hade jag tagit fram högsta betyget (särskilt om du hade valt den senare!). Skillnaden är nog att dessa två är ännu längre och därmed hinner berätta en ännu utförligare historia, plus att jag berörs lite mer av de mer personliga öden som framläggs där. Men Peruvian Cocaine då: Smart låt med mycket bra beat. 4/5, utan tvekan.

    SvaraRadera
  2. Jag föredrar Peruvian Cocaine just pga att den visar på samhällsstrukturer snarare än personöden. Och så beatet. Beatet är en briljant sampling. Själv klarar jag inte av Dance with the devil-beatet och Henry Mancini-samplingen. Sorry.

    SvaraRadera
  3. Peruvian cocaine, bra skit helt enkelt. Surrade med en polare om liknande låtar och hitta denna http://www.youtube.com/watch?v=QQrF4Jtb95I

    Droppa gärna fler liknande låtar om ni har.

    /Martin

    SvaraRadera
  4. Martin: "Liknande" vet jag inte, men kolla in Non Phixion och Jedi Mind Tricks.

    SvaraRadera
  5. Martin kommer inte i närheten. Själv kan jag inte lyssna på IT längre. Vet inte varför spelade ut det helt och hållet för rätt länge sedan. Du har säkert varit inne på Ill Bill via Non Phixion men tänkte trots det droppa http://www.youtube.com/watch?v=YqScOIKDmUQ

    SvaraRadera
  6. Urbanchill: Jag kan inte säga att jag lyssnar speciellt mycket på IT längre, men Peruvian Cocaine lever kvar nära mitt hjärta.

    SvaraRadera
  7. Lång kommentar jag bara var tvungen att få ur mig:

    Dance with the devil är en hood-pekoral, vilket i sig är tillräckligt för att jag ska ogilla den. Men budskapet är ytterligare ett problem... Oavsett om ITs ambition med den var att avskräcka från våldtäkter genom att framställa den orimliga händelseutvecklingen som hotbild (passa er för att våldta brudar utan att noga kolla ansiktet!!!) eller om det är en moralitet uppstår trovärdighetsproblem; det säger sig själv att kvinnor oavsett relation till subjektet har rätt att gå fria från kvinnofridskränkningar och då särskilt våldtäkt, och att spela på den ängsliga machizmo som solkar ner snubbens första fyra-fem år i gamet (som albumartist) så explicit som här får mitt hiphop-spamfilter att gå bärsärk, när han på flera andra spår utstrålar såna rape vibes att jag som man och hiphopfan skäms lite smått över att lyssna, något jag aldrig skulle göra när jag kör NWA, Mobb Deep, X-Raided, Ghostface eller Raekwon m.fl. mcs som inte är främmande för misogyn lyrik.

    IT och JMT har en ganska bred fanskara i Europa, kanske särskilt skandinavien, och det beror antagligen på att de "minsann faktis inte rappar/pratar/sjunger (haha) om att sälja knark å bitches å så", och trots att det är en sanning med modifikation - akterna kring babygrande (numer kanske mest enemy soil) vill trots allt desperat visa att de är precis lika nihilistiska street drama killa murda dope slangin thugs som en gång i tiden kool g, biggie och cube, oftast utan större framgång - är det rätt fint att vi ens har den normen här. Egentligen inget att skämmas över. Kanske borde nämna att just Immortal Technique tagit flera stora steg framåt - The Martyr har några klockrena spår han aldrig kom i närheten av på Vol. 1 & 2 - så jag ska inte hacka på honom för mycket... Och Peruvian Cocaine är en kanonlåt på alla vis, verkar ju alla här vara överens om.

    Tips på andra aktuella, tänkande amerikanska hc-mcs som gått många förbi:

    Chief Kamachi (såvitt jag hört är det fortfarande mycket ont blod mellan honom och Paz vilket är tråkigt, men det märks att den omdiskuterade, ensidiga beefen taggat honom)
    Canibus (tro inte åsiktspolisen, "Lyrical Law" är KANON och "For Whom the Beat Tolls" håller än)
    Columbo Black (checka hans mixtapes FFS!!!)
    Blacastan (egentligen alldeles för bra för AOTP)
    Slaine (lite av en påläggskalv men efter "A World with No Skies" förtjänar han det)
    Copywrite (The Trooper [feat. Sean Price] var 2010 års kanske bästa raplåt, och ångan e uppe)
    Killah Priest (glömdes nästan bort efter Heavy Mental och brytningen med Wu-Tang, riktigt trist eftersom han enligt mig, i konkurrens med några i BCC (tek, steele, ruck & rock), har östkustens högsta lägstanivå)
    Mr. Lif (jävligt intelligent rap sedan lite innan millennieskiftet, håller även han hög lägstanivå)
    Killa Sha (upptäckte att han gjort annat än Contra med JMT först i samband med hans död, osnygg manöver med tanke på vilken jävla talang han var)

    SvaraRadera