Balkongen

Just nu sitter jag på balkongen och lyssnar på musik. Det är mörkt, kallt och blött. De få människor som rör sig på trottoarerna går i rask takt. De flesta bär paraplyer och höstkläder. Själv har jag trosor och vinterjacka på mig. Det är en kombination jag gillar. Det blir lite bestraffningsfrysande men om man kurar ihop sig blir man ändå rätt varm.

Jag har saknat den svenska kylan. Inte sen förra våren har jag upplevt den. Jag inser att det är en saknad som snart är över men just här och nu är det skönt. Och Monolake har aldrig låtit så bra som när Occam ackompanjeras av regn och blåst.