072. Ying Yang Twins - Wait (The Wisper Song)

Lika härligt som sex för det mesta är i verkligheten, lika risigt är det i regel när det ska skildras eller gestaltas i musik, film och litteratur. Missförstå mig inte nu, det finns massor av bra musik som jag uppfattar som sensuell och erotisk (t ex Aril Brikha, Isolée, Swayzak och Booka Shade), men då handlar det i regel om en försiktig, puttrande, nafsande erotik. Det är inte råknull direkt. Ren och ogenerad kåthet är det få som lyckas förmedla utan att det blir pinsamt.

Många brukar framhäva R Kelly som den främste inom området, men jag skulle vilja hävda att inga har gjort det bättre och mer översexuellt än Ying Yang Twins. Där R Kelly ofta urartar till buskis är Ying Yang Twins så genuina att det kokar över.

Texten till "Wait (The Whisper Song)" är uppenbart skriven av en sprängkåt kille med ena handen på kuken. Känslan den väcker är ungefär densamma som den jag fick av diverse adhd-killar på msn på den tiden då sex var nytt och främmande och c6 kändes fräscht. Ni vet den där gränslösa kåtheten som inte ger vika för petitesser som anständighet, sociala koder, gravitationen och tid/rumkontinuiteten.

Över ett briljant minimalistiskt beat viskrappas den fram. Det låter enkelt, men få saker är svårare än att viskrappa. Om ni inte tror mig så föreslår jag att ni lyssnar på remixen där bland annat Missy Elliot och Busta Rhymes misslyckas å det grövsta. Jag menar inte att Missy Elliot och Busta Rhymes inte har någon kåthet i kroppen, men ska man framstå som desperat så måste man ge sig hän något helt fullständigt för att det inte ska bli pinsamt. Man måste våga släppa fotfästet.

Ying Yang Twins vågar göra det. För dem handlar allt bara om att få uttrycka sina mest trängande känslor. Allt annat är oväsentligt. Resultatet är lysande.



För övrigt väntar jag på att någon akustisk gitarrmänniska ska ta sig an den här.