073. Psychonauts - Hips For Scotland

Hösten 2003 tillbringade jag till stora delar i en risig liten lägenhet i en förort söder om Stockholm. Lägenheten tillhörde en kille som vi kan kalla för Psycho. Psycho var gammal nog att få köpa ut åt mig, själv var jag tretton och hade förlorat oskulden några månader tidigare. Psycho var kompis till en kompis brors kompis (eller nåt sånt) och mitt första besök i hans lägenhet gjorde jag i sällskap med min kompis. Vi skulle hämta en alkoholbeställning. Lägenheten låg i ett jättehus som snarast såg ut som ett hotell från helvetet. En nedkissad hiss som stannade halvvägs, evighetslånga korridorer och knarkare som hängde i trappuppgången. Jag var inte bekant med begreppen social turism eller slumming då, men jag fascinerades något oerhört av miljön. Det här var ju som att gå rakt in i en hiphoptext.

Psychos lägenhet var nog inte större än 20 kvadratmeter och det är än idag en gåta för mig hur den kunde vara så stökig med tanke på att han knappt hade vare sig möbler eller prylar. En madrass på golvet, en sönderhoppad soffa, en tv, en ps2, en dator och ett par högtalare ur vilka ett abstrakt dubbeat puttrade ut.

Psycho själv såg nästan lika risig ut han. Mager, otvättad och orakad. Ändå hade han någonting. En blick som vittnade om att han ägde världen, även om världen kanske bara var en liten knarkbubbla. Min kompis ville komma ifrån där så snabbt som möjligt och när han frågade om vi ville betala i natura gav hon honom sina hundralappar, tog sin påse och gick. Själv kommenterade jag att det faktiskt hette in natura och inte i natura. Men jag betalade kontant även jag och efter att ha fått hans mobilnummer inför framtida transaktioner och hans löfte om att även kunna fixa fram annat gjorde jag min kompis sällskap och stack.

Jag tror inte att jag insåg att jag blivit blixtförälskad förrän långt senare. Festen jag var på kändes så fruktansvärt tillrättalagd och trevlig och fin och barnslig och vanlig och falsk jämfört med den misär jag sett tidigare på dagen. Jag hade känt mig så levande där. Så jag slängde iväg ett sms till honom.

Vi messade i några dagar. Det här var första gången jag intresserade mig för någon som var märkbart äldre än jag. Det kändes konstigt, pirrigt, farligt och allmänt jättespännande. Ingen fick veta någonting och nästan en vecka efter första besöket satte jag mig på tunnelbanan igen.

Vi knullade inom två minuter från det att jag kom innanför hans dörr. Vi knullade på hans soffa, hans madrass, på golvet, mot väggen, mot fönstret, på toalettstolen, i badkaret. Jag hade haft sex tre gånger i mitt liv innan jag träffade honom och det hade varierat mellan ok och bra. Nu var det plötsligt så där fantastiskt och underbart som all porrkonsumtion hade utlovat. Det skulle dröja någon vecka innan jag sov över första gången hos honom, men varje dag åkte jag direkt till honom efter skolan.

Vi gjorde inte speciellt mycket förutom att ha sex. Det fanns liksom inte så mycket annat att göra. Det fanns aldrig något ätbart i kylskåpet så jag minns hur jag varje dag frossade i mig mackor när jag kom hem till mamma på kvällen. Men det gjorde ingenting. Sexet var en helt ny värld för mig och lika ivrig som han var att få in mig i den världen var jag att upptäcka varje hörn av den.

Vi kysstes och hånglade. Han hade rätt kallt i sin lägenhet men vi var nakna i stort sett hela tiden ändå. Ibland fick han psykbryt och började skrika och svära av till synes ingen anledning, men för det mesta var han hur cool som helst. Än idag har jag aldrig träffat en lika outtröttlig sexgalning som han.

"Hips For Scotland" var en av många fantastiska låtar som brukade strömma ut ur hans högstalare. Jag har fortfarande svårt för att lyssna på den utan att höra hans flämtande andetag efter att han kommit, utan att se hans outgrundliga ögon framför mig, utan att förnimma hans bultande hjärta tryckt emot mitt. Det händer att jag saknar honom. Då lyssnar jag på "Hips For Scotland" och drömmer mig tillbaka till en tid då allt var lite enklare och jag var lite naivare. "Hips For Scotland" är en perfekt låt att nostalgiskt drömma sig tillbaka med. Och eftersom jag inte träffat en enda människa som hört den förut så antar jag att du som läser det här inte har några nostalgiska minnen till den. Därför är min uppmaning enkel. Spela den här nästa gång du haft sex, när ni ligger där och flämtar och bara skrattar åt hur sjukt skönt och bra livet kan vara. Gör den till "er låt". Den förtjänar det.